en riktigt hemsk dröm var det,
men den fick mig att tänka tillbaka,
och nu ler jag åt alla minnen.
ja, såhär har väl min morgon sett ut i korta drag, film, film och film. äntligen tror jag att jag är på bättringsvägen. febern börjar sjunka och jag är piggare än på hela veckan. 5 dagar med feber i sträck, det räcker nu, TACK!
snart måste jag packa min väska, för klockan 2 hoppar vi in i bilen och åker tvärs över landet. en helg hos mormor, ska bli mysigt att träffa henne och släkten där borta igen. det var riktigt längesen nu. dock är det inget vidare att åka bil med feber, men that's life.
nu är det lov, och det ska bli toppen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar